9 april 2009

då skrev jag min senaste fundering här. Nästan 2 år sedan. Tappade sen suget, fattade inte alls meningen med att skriva här längre. Varför inte behålla sina funderingar för sig själv? Men idag kom suget. Ingen aning om varför. Trots allt så kan jag faktiskt se i statistiken att en trogen skara går in här emellanåt, fortfarande. Jag tycker själv att det är mysigt att få läsa om andras vardagsfunderingar, drömmar, grubbleri, framtidsoro och lycka. Vill dela med mig av en del av det som rör sig i mitt huvud. Kanske skriver jag bara detta idag & sen tappar jag suget igen, vem vet?!
Det får räcka så för nu.

Hemma?



Loooovely to be home!

Den där vartärhemma?-diskussionen har jag nog kört förr tror jag. Men lik förbannat dyker de tankarna upp varje gång jag kommer "hem". Visst sjutton är detta hemma. & det kommer det alltid att vara. Mitt hus, min gård, min by, mina träd, mina vägar, blåsippor, stockar, stenar, kullar och mina stubbar. Här känner jag mig alltid hemma & är alltid välkommen.

Men. För första gången någonsin har jag ett riktig hem på ett annat ställe också. Just nu i Uppsala. Fast, trots att jag älskar Uppsala, så har det inte med Uppsala i sig att göra. Det är hemma för att det är där VI bor.
Ända sedan jag flyttade hemifrån som 17-åring har jag varit vilsen med den där hem-funderingen. Har inte känt mig riktigt hemma någonstans, innerst inne.

Inte förrän nu.

Logistisk regression å logaritmer



Tentapluggar. Därav frånvaron här kanske. Statistik. Inte min melodi riktigt. Fast intressant när man greppar.

Blir lite smått störd på cupen bara.
Allt som sägs tänker jag numera i diagramform, försöker räkna ut samband & sannolikhet för att dessa stämmer.

Hur fort kallnar egentligen kaffet i termosen?
Finns det mellankommande eller bakomligande variabler såsom kvalitén på termosen, ev slitage på densamma, hur slö man är när man häller upp kaffet på morgonen liksom för varje påtår, spelar skitmärket på kaffet ngn roll i ekvationen?

Finns det signifikans för mitt resultat? RSquare? Hur ser regressionskoefficienten ut? Har vi ett linjärt samband eller handlar det om en logistisk regression? Behöver jag isf adda dummyvariabler, kvadrera min oberoende variabel eller göra en naturlig logaritm på den?










Eller... Skita i ekvationen & som vanligt bälga kaffet, vare sig det är hett eller fesaljummet













Pausdag

I dagens horoskop står att fiskarnas måndag är en pausdag där mycket lite händer och inga nya beslut tas. Passar mig utmärkt. Efter en skön helg hos Pers bror i Västerås är jag sådär sövande slö idag. 3-åriga prinsessan Nora & födelsedagsbarnet, 2-årige busen Aron, höll igång oss hela helgen. Sköna dagar med lek, god mat, bus i snön & besök i en liten mysig inredningsbutik. Ska fota den fina ängeln jag köpte & visa sen.

Nu ska jag hojja till skolan. Efter föreläsning ska nya gruppen träffas & bestämma inför uppgifterna framåt. Ska försöka lyda horoskopet & inta en passiv roll. Behöver inte alltid vara jag som styr & ställer. Kan va skönt i en ny grupp, att testa en ny roll. Tror ni jag lyckas?

Spinning efter det, så kan jag kränga semlor med gott samvete imorron!

Kanelbullebak & tentaskrivning

Inte jag som bakat, men fantastiskt goda blev dom. Doften ger en så ljuvligt hemtrevlig känsla, kaffet som puttrar i bryggarn & genom fönstret syns snön glittra i solen. Jag pluggar på hemtentan och Frank, hon bakar bullar. Hennes manana manana-inställning stressar mig ibland. Idag är den bara mysig. Spinning på detta & sen uppesittarkväll hos mig ikväll med lite vin & vi hinner klart inatt. Schöööör bah!



Nu kom hon & såg va jag pysslar med; "bloggar du, NU?!" 
Mmmm meeeeen bullarna, dom blev goda.

Måndag sextonde februari tvåtusennio

Jag lever. Cyklar numera runt i Uppsala på min röda cykel, halt & kallt som fan här i norr. Men finare stad får man leta efter. Filosoferar gör jag fortfarande, säkert alldeles för mycket, men skillnaden är att jag nu gör det i de gamla ståtliga byggnaderna på Uppsala Universitet. VG's är nationen jag är med i och Fågelsången är fiket man ska gå till.
Per och jag är tokkära och nu också sambos!


(Bild från Halmstad, vi har kidnappat födelsedagsbarnet Cissi & ska nu köra Gocart)


Vanvård av våra gamlingar…

Jag skäms nästan över att arbeta inom Hemvårdsförvaltningen i Halmstad när jag tittar på Debatt i SVT.
I torsdags kom rapport om att 18 anställda på Bäckagårds äldreboende här i Halmstad är polisanmälda för vanvård av brukare och att de nu ska omplaceras. Detta tog Janne upp igår kväll.

Exempel på vanvård på andra ställen i Sverige togs också upp.

”En brukare som inte varit speciellt omtyckt av personalen låg för döden. Då planerade personalen en fest för att fira bortgången”. ”På ett ställe tilltalade man sina brukare med rumsnummer istället för vid namn…”

Lisbeth Svensson som är chef över Hemvårdsförvaltningen i Halmstad satt där och dillade om värdegrund och att alla medarbetare inom förvaltningen genomgår en utbildning kring detta för att brukarna – våra gamlingar – ska ha ett värdigt liv. Hon lägger i och med detta hela skulden på sina anställda anser jag. Hon är ytterst ansvarig och ska se till att detta inte händer. Hur kan detta få hända?

Jag håller med de anställda; den utbildning man får och som ser väldigt fin ut på pappret, handlar i själva verket om några timmars diskussion kring värderingar där man måste läsa igenom och skriva under ett papper. That´s it. Vart finns uppföljningen? Vart finns möjligheten att själv tycka till och påverka? Här är det upp till arbetsledare att se till att följa upp och ansvara för att värdegrunden efterlevs.

Däremot blir jag så ledsen när jag hör hur man fullständigt slår ifrån sig och skyller allt på ledningen. Stress, dålig kommunikation och en ”Vi & Dem”-känsla; allt detta har sin del i debatten. Men hur kan man behandla en annan människa så respektlöst? Hur fungerar en människa som gör så? Kan man bli så förblindad och distanserad att man inte märker vad som rör sig runt en och hur fel det är?

"Mia - Sanningen om Gömda"

Har länge haft Liza Marklunds böcker Gömda & Asyl som favoriter...
Tittar på Mia i Nyhetsmorgon och får fortfarande rysningar av hennes historia.

Vet jag inte vad jag ska tro längre.. Nu har en journalist skrivit en bok som avslöjar sanningen om Mia och Marklunds böcker. Verkar heelt jävla sjukt det här... Snacka om grundlurad om nu det här stämmer...

Boken gick i tryck i förrgår och kommer ut i december. Väntar med spänning. Under tiden kan ni följa h e n n e s blogg där hon avslöjar en massa smaskiga detaljer.

att leva i nuet.

Har alltid varit och kommer förmodligen alltid att vara en drömmare. Men har med åren lärt mig tjusningen i att glädjas av vardagen och de små ögonblicken av lycka. Att uppskatta dem genom att stanna upp en liten stund, öppna ögonen och andas in nuet.

Såg Kung Fu Panda igår. Älskar barnfilmer med ett budskap och en ärlig och äkta sensmoral. Fastnade för ett klokt citat;

"Yesterday is history. Tomorrow is a mystery.
Today is a gift. That´s why it´s called present"



Om vi hela tiden lever i framtiden, planerar och hoppas, när stannar vi då upp och njuter av de mål vi uppnått och de människor som hela tiden finns vid vår sida och som har oss i tankarna? Hinner vi uppskatta oss själva för det vi faktiskt åstadkommer om vi efter varje uppnått mål genast sätter upp och strävar mot ett nytt?

Det mesta i mitt liv handlar just nu om framtiden. Vi projektplanerar, skriver och ändrar om tidsplaner. För naturligtvis måste man planera. Det är a & o gällande det mesta i livet. Bara man planerar rätt saker och behåller spontaniteten hos sig själv.

Projekttermin. Fanstastiskt roligt. Att jobba utefter syfte & mål. Planera våra dagar fritt. Inga föreläsningar resten av terminen. Det ger oss frihet att vara mer kreativa och innovativa. Passar mig och Jess perfekt. Vi kläcker idé efter idé. Filar och gjuter dem efter företagets önskemål. Ett perfekt avslut på tiden i Halmstad.

Helgerna har för mig blivit heliga. Vill ha ut så mycket som möjligt av dem innan vi flyttar. Förra var underbar. Fredagen var spel- och ölkväll med grabbarna. Lördagen och allahelgonsdag var strålande solsken, mysfrukost och långrunda vid havet hand i hand. Efter det tände vi ett ljus i kyrkan. Satt en lång stund och bara mindes tiden med mina änglar.
På kvällen firades Cissi och Sofia i Tylösand med middag och fest.

Vi firade även Cissi i tisdags. Slog in hennes dörr med julklappspapper och ordnande en skattjakt för henne i skolan med ledtrådar här & var. Den ledde hem till mig där vi fikade. Efter det körde vi Gokarttävling. Alla taggade till tusen, galet roligt och fölsedagsbarnet vann:) Kvällen avslutades med go middag och massa tjöt.

I eftermiddag kommer Sarah och stannar över helgen. Underbart, har längtat massa.. Mys ikväll:)

Imorrn blir det fest och rejält firande. Hyreskontrakt för lägenhet i centrala Uppsala är nämligen signerat med inflytt 1/1. Igår fick vi se planlösningen och med ens blev det så verkligt. Vi ska flytta till Uppsala. Ihop dessutom.
Är lyckligare än någonsin!

Otålig.

Hittat en lägenhet. En som vi verkligen VILL ha. Nu mailas & ringas... -vill bara veta nu!!!


Helgen hemma var precis vad som behövdes. Där står tiden på ett fint vis nästan stilla. Ett lugn infinner sig efter bara några timmar. Långa, sköna promenader i skogen rensar skallen och mys med Ludde & Wilma tar ner en på jorden igen. Det viktigaste av allt är familjen och att de jag älskar mår bra och finns runt omkring mig.

Finns den grunden är jag trygg och kan klara allt!

Harrrrrriiiiii

känns som en krigskula i hjäääärtat när vi är osams Harrrriiiiiiiiii



Love ya ma Jess

Att våga.

Oviss framtid. Att våga eller inte. Måste våga gambla för att vinna. Olustig känsla. Men samtidigt kittlande, förväntansfull och lycklig. Varför då denna ständiga känsla av att inte besitta kontrollen över mitt egna liv? Varför inte bara släppa kontrollen ett tag? Kontrollen som jag ändå inte kan kontrollera. Hur jag än gör. Beslut som inte ligger i mina händer att fatta. Utlämnad. Mitt liv i andras händer och kontroll.

vågaförattvinna

"Du är klok och modig som vågar, beundrar dig för det Maria!" Underbara, värmande och peppande ord från finaste. Men känner mig ju inte modig. Inte modig alls.

Samtidigt vill jag lägga band på min impulsivitet. Så lättintresserad. Ser det oftast som positivt. Men kastar mig ibland ut  i det okända utan att tänka. Sen finns konsekvenserna där. Å då, DÅ tänks det desto mer; rätt/fel? rätt/fel? Vet inte vad jag vill säga med detta. Men det är så tankebanorna går just i denna stund. Å samtidigt som jag skriver att jag inte är modig, att jag är för impulsiv och att allt bara känns rörigt och jobbigt, så blir jag arg. Arg på mig själv. Jag vet att jag är bra. Jag känner mig duktig i skolan, är så stolt över mig själv och Jess, tillsammans är vi fenomenalt bäst och kläcker de bästa av idéer. Har precis kickat igång vårt utvecklingsprojekt som vi pulat på i ett halvår snart. Jag har världens finaste och underbaraste familj och vänner. Jag har faktiskt tagit steget till att flytta. Lägenheten är uppsagd. C-kursen vid Uppsala Universitet är nu sökt. Bostadsjakten i Uppsala är i full gång. Ingen återvändo.

Den finaste killen som finns vill vara min och ska flytta med mig till Uppsala. Det ska även min fina Jess.
Tillsammans är vi tre oslagbara.

Motto.

Kör.
Bara kör.

saknar ganska så jättemycket...

Zurich ligger visserligen inte på andra sidan jordklotet, men ändå tillräckligt långt bort från mig för att jag ska sakna dig min finaste, sakna så det värker i hjärtat...
 

I förändringens tid









Om

Min profilbild

Maria

RSS 2.0